10 juli 2015

Här kommer "webbsändningen",

eller i alla fall mitt tänkta manus med länkar till musiken.
Fantastiskt hur man kan först vara så nervös för att några minuter senare vara ostoppbar!
Glad läsning,
Alex

Så här hade jag planerat att det skulle låta:

"Oj, jag får väl börja med att tacka Ismo för den fina presentationen och tacka alla er som kommit hit.
Jag hade räknat med mamma, pappa, Ismo, mig själv och Birgitta på banken – om det hade varit fint väder förstås….
Men nu är alla ni här. Kul! Det var också jättekul när Ismo frågade om jag ville göra ett sommarprat här på fina Grassagården, jag tackade ja utan att blinka. Vaknade dagen efter, stirrade i taket och undrade hur 17 jag tänkte när jag tackade ja för hur gör man egentligen?!
Jag har gjort en del research, dvs googlat, och jag hade en plan. Nu ser jag att planen inte kommer att hålla Ismo, så jag ska snabbt ändra lite i manus. Är du med?
Barndomen
Skolgången
Första arbetsgivaren
Uppväxten

Så där ja! Det får helt enkelt bli mindre snack och mera verkstad. Ismo, är du snäll och spelar lite musik så ska jag förbereda lite."

Little less conversation, 
Elvis

Snabb bakgrund – Hur hamnade jag här?
"Krögare… Det blev man ju tvungen att googla på direkt man såg affischen. Jag har inte tänkt på mig själv som krögare, jag är ju mest bara jag.
En krögare är en restaurangägare, så enkelt var det med det. Ordet har känts omodernt i många år, men nu kallar sig fler och fler för krögare. Jag tror ordet kommit tillbaka för att det passar ihop med trendiga surdegar, långkok och korvmakeri… Det känns jordnära och bra, det kan jag vara.
Det är ganska mycket i mitt liv som jag ABSOLUT inte skulle göra, och framför allt inte i över 30 års tid. Jobba på krogen tillexempel. Nä, det skulle jag göra ett tag medan jag kom fram till vad jag ska bli när jag blir stor. Vad jag kommit fram till är att jag inte kommer bli stor och att jag nog passar bäst där jag är. Jag har nämligen några egenskaper som är alldeles utmärkta för att både passa in, men också klara av min bransch.
1.       Jag sover alltid gott och gärna riktigt länge
2.       Jag vaknar alltid glad
3.       Jag gillar att vara ledig mitt i veckan
4.       Jag har bra minne
5.       Jag har en stark kropp
6.       Jag glömmer lätt hur jobbigt det var på jobbet
7.       Jag älskar att gå på fest
8.       Jag vill ha roligt
Så här i efterhand kan jag se att yrkesvalsvägledaren inte hade en chans med sina råd och tips om framtida yrkesbanor. .."
Cyndi Lauper, Girls just wanna have fun


Ska det verkligen göra så här ont?
"Jag minns precis hur det kändes. Det var som en stor tyngd släppte från bröstet och jag bokstavligen lättade från stolen. Jag hade tänkt det otänkbara – ”Tänk om det inte är min chef som är en idiot? Det kanske är jag själv? Tänk om, tänk om jag bara skulle släppa taget och se vad som händer? Ja, jag gör det!”
Jag tror att allt för många människor hamnar där jag hamnade. Jag jobbade på olika restauranger runt Stureplan, men hade väl börjat fundera på om det inte var dags att sadla om. Men till vad? Och eftersom jag tydligen var bra på det jag gjorde fick jag nya roliga jobb och högre och högre lön. Man skaffar sig vanor…
Jag bytte arbetsplats och arbetsuppgifter till vis mån, men det var något som saknades. Det var precis som i Who-låten ni snart ska få höra, ”Meet the new boss, same as the old boss…” Jag har lovat mig själv att aldrig mer sätta mig själv i en liknande situation.
Min sista anställning avslutades 17 februari 2009, på min namnsdag. I över ett år hade jag bett om att bli uppsagd, mer eller mindre rakt ut. Till slut blev det en facklig förhandling och jag blev arbetsbefriad under mina tre månaders uppsägningstid. Vilken lyx! Nu skulle jag ta de här månaderna och bara vara, komma på vad jag skulle göra istället, kanske komma igång med träningen mmmmmm. Tre dagar senare hittade jag Taxinge Krog till salu på Blocket, till ett pris som var rimligt och en tajming som var pefekt. Man stänger en dörr och då öppnas ett fönster."

Won´t get fooled again, The Who


Arbetsdag. Kan det vara en lyckodag?
"När vi bestämt oss för att strunta i att dränera om huset och istället investera i ett jobb till mig gick allt i en rasande fart. Vad kul det var att få lära sig en massa nytt! Jag som aldrig jobbat med programmering lyckades med hjälp av min systerdotter programmera om hemsidan vi fick med i köpet. Ingen av oss vet hur vi egentligen gjorde, men vad gör det, det blev ju bra.
Vi öppnade i mitten av maj. Efter två veckor kom jag fram till att vi borde ha minst en verksamhet till som var mer året-runt-betonad så vi skulle kunna behålla personalen.  I mars 2011, lite mer än en månad efter att jag hämtat mitt första barn, tog vi över och öppnade upp kaféet på Grafiken Hus. Nu skulle det finnas jobb året runt för mig och vår kock Jimmy. Jimmy som lojalt jobbat halv ihjäl sig under sommaren och sedan i december, för att sedan åka till fjällen och jobba vintersäsong innan han kom tillbaka till oss på sommaren.
Den sommaren var omvälvande på många sätt, men jag minns att jag så ofta på vägen till Taxinge från Grafikens Hus kunde känna hur hjärtat slog kullerbyttor av lycka i bröstet – helt utan tyngd."

Happy, Pharrel Williams


Men hur hamnade jag i köket?
"Under tiden i Grafiken Hus blev jag matlagare också. Precis som med hemsidan vet jag inte riktigt hur det gick till, men det gick ganska bra. Ett eller annat hade man ju snappat upp under åren och med en utbildad kock som make har man bra support.
I entrékassan satt Klara som är dotter till Anna som har tidningen Måsen. Anna gjorde en intervju med mig när vi öppnade och några månader senare började jag skriva i hennes tidning. Klara skulle fotografera, jag skulle göra recept och skriva några rader. Det slutade med att jag fotade själv eftersom Klara hade skolan att sköta. Bilderna och texterna la jag upp på en blogg och blev mat-bloggare. Kul.
Min största förebild är Hiram, Märit Huldt. Hiram skrev om mat i DN, hade pudlar och en pragmatisk inställning till maten och livet. Hon snodde recept av släkt och vänner, gav dem sin egen twist och illustrerade recepten själv. Som liten älskade jag att bläddra i hennes böcker, trots att jag inte hade en aning om att de innehöll recept, för den där lilla figuren ”Fru Bråttom” såg så himla kul ut!
Bäst av allt gillar jag Hirams julförberedelser:"

När julen kommer samlar man ihop allt skräp och slänger in i en gardrob och stänger sedan dörren. Köper sedan en hyacint och bakar en pepparkaka. Krångligare behöver det inte vara.” 

Heroes, Bowie

Kreativiteten får sitt utlopp
"Jag har hela mitt liv känt att jag har en stark kreativ ådra, (och jag tycker att den lätt konstnärliga looken med rött hår osv passar mitt utseende)Jag har bara liksom aldrig hittat rätt forum. Jag har handstil som en kråka och ritar oigenkännligt. Jag är ganska bra på att sy, sticka och virka. En gång i 12-års åldern fick jag för mig att det var SKRIVA som var min grej.Jag övertalade pappa om att få låna hans skrivmaskin. Städade undan på hans skrivbord, att städa på mitt var otänkbart för det var FÖR stökigt. Jag satte i papper, lutade mig tillbaka, blundade och väntade på inspiration.
”Marit bryggde sitt kaffe och….” Och vaddå? Jag väntade och väntade på att fortsättningen skulle komma, men vad jag vet så sitter Marit fortfarande där med sitt kaffe för mer blev det inte. Nä, författare var nog inte min grej, men jag gillar att skriva recept.
När jag tittar igenom de senaste årens recept ser jag att grönsaker är min stora röda tråd. Jag älskar kött, kyckling och fisk, men det är ju tillbehören som gör rätten. Att steka en köttbit, salta och peppra klarar det flesta – jag vill inspirera med de goda, enkla och förhoppningsvis nyttiga tillbehören.
Förra veckan gjorde jag baba ganousch för första gången och tyckte väl att den blev så där – höll den verkligen att ställa fram till gästerna? Den åkte ut på buffén och en gäst blev så förtjust att han på stående fot beställde catering till 15 pers och pekade ut vad han ville ha från vår buffé. Det är fantastiskt att få så direkt bekräftelse på det man gör!
Jag skapar knappast odödliga konstverk som Mona Lisa, men i mina bästa stunder lyckas jag i alla fall laga god mat – alltid något."

Mona Lisa, Nat King Cole

Fler kvinnliga förebilder!
"Det är begränsningar som kickar igång min kreativitet. ”Man tager vad man haver” sa Cajsa Warg och precis så gör jag. Jag har blivit expert på att hitta billiga, eller ännu hellre gratis, lösningar på både det ena och det andra. Mina allra godaste sallader blir till när det knappt finns något att jobba med. Vem kunde väl tro att kombon fänkål, blekselleri, och koriander skulle bli så gott att en gäst vägrade gå utan att jag skrev ner receptet? Med en dressing av apelsin, ingefära, chili och vitlök blev det magi. Sen hittar jag massor av inspiration i kokböcker förstås, även om jag sällan eller aldrig följer ett recept.
1994 kom Rosendals Trädgårdscafé ut och jag blev fullständigt knockad. Magiska bilder, läckra recept, ur snygg författarinna och massor av inspiration. Än i dag tar jag fram boken när jag känner att jag kört fast eller bara behöver komma i rätt stämning.
Anna och Fanny Bergenström är två andra källor till inspiration. Anna och Fanny skriver fantastiska böcker med underbara bilder. Recepten fungerar alltid och är inte särskilt komplicerade. Å nu blir det lite kladdigt…. Annas mamma, Pernilla Thunberger, var skribent på SVD under den tiden Hiram var på DN. Pernilla var också ”flickvän” till min mans farfar och det är hennes köttbulle recept vi använder på våra restauranger. Jag känner ett visst släktskap om än icke-biologiskt.
Men männen då? Jo, visst finns det inspiration att hämta där också. Min personliga favorit är engelsmannen Nigel Slater. Otroligt säker i sina smaker och en inbiten odlare precis som jag själv. Det behöver inte alltid se bra ut för att smaka bra. Till Nigel vänder jag mig med en råvara, oftast en grönsak, för inspiration till smaksättning och tillagning.

Helt ärligt kan jag bli lite matt, och mätt, på alla dessa män som syns i TV och böcker. Tidigare har de hackat smått, gjort pulver och gelé av både det ena och det andra, importerat råvaror från andra sidan jordklotet och struntat helt i kommande generationer. Nu visar de upp sig i svampskogen, jagar och fiskar som aldrig förr, sätter surdegar och gör sin egen korv. Problemet är att jag inte tror att det här förhållningsättet är här för att stanna, även om jag inget hellre vill. Snart kommer en ny trend…"

Sisters are doin´it for themselves, Aretha Franklin


Hur hinner du med allt?
Det gör jag inte, men jag har förmånen att ha ett antal fantastiska människor omkring mig. Så fantastiska att jag i år äntligen har kunnat ”gå ner till heltid.” Och det krävdes mer av mig än av dem att få till den förändringen... Insikten om att jag inte alltid kan få det precis som jag vill ha det, men att det räcker bra för våra gäster att det är nästan som jag vill ha det, kunde ha blivit en dyrköpt läxa. Nu ser jag till att försöka ha en mer nyanserad bild över vad som förväntas av mig – både inför mig själv och också mina med arbetare. Jag är övertygad om att det kommer löna sig i längden.
Många undrar hur Martin och jag får familjepusslet att gå ihop när vi jobbar tillsammans och jobba mycket. Det är ju plätt lätt! Eftersom vi har företagen och familjen ihop drar vi åt samma håll. Ena dagen passar det bäst att jag hämtar och lämnar, nästa att Martin gör det. Vi har delat föräldraledigheten nästan på hälften, en av de stora fördelarna med att bli förälder till ett barn som redan finns. Bara tanken på att Martin skulle ha ett annat jobb som han ville satsa på gör att jag blir mörkrädd – DET skulle aldrig gå. Nu har vi samma prioriteringar och jobbar på åt samma håll. Oftast går det bra, men ibland på morgonen när man tror att allt är klart står vår lilla hund där och undrar vem som ska gå ut med henne… Paniiiik!
Men med bra medarbetare och hjälp av familj och vänner går det faktiskt att få ihop livspusslet utan större besvär.

With a little help from my friends, Joe Cocker


Vad ska det här bli nu då?

"Ja, det kan man ju fråga sig….
Melon, gurka, tomat, lök, vitlök, paprika, ingefära, en chili, en flaska ginger ale, vatten, salt och peppar. Nu stoppar vi allt i mixern här och trycker på knappen. Så där ja!
Lite mer salt och peppar kanske? Vatten? En gnutta mer ginger ale?
En härlig gazpacho med melon denna varma, soliga sommardag. Är det ok att säga sommardag Ismo? Soppan ska serveras kall och enklast är att skala och skära allt i lagom bitar. Ställa in i kylen en dryg halvtimme och sedan slänga i mixern. Servera direkt!
Som ni säkert redan har gissat har jag förberett lite…
Medan jag bjuder på lite soppa här får Ismo dra igång lite skön 70-tals disco i bakgrunden."

September, Earth, Wind and Fire



"Vad händer härnäst? Jo, om allt går som det ska öppnar vi vår Bakficka och Nattklubb i lokalerna under Elsas Kantin i höst. Som alltid när det gäller ombyggnader är det svårt att sätta ett startdatum, men ambitionen är att ni alla ska kunna komma och göra era Travolta-moves om inte annat så till marknadshelgen. Vi håller tummar och tår för att allt går som det ska!"

Stayin´ alive, Bee Gees



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar